RQ-4 Global Hawk

En Unmanned Aerial Vehicle, eller UAV, eller drönare som det heter på svenska! Det hade vi sannerligen inte väntat oss av Pansarper. Historien bakom det hela är relativt kort. Jag har länge varit fascinerad av drönare, man har ju läst om när dom skjuter Hellfire-robotar på bröllop och annat (ska man vara helt ärlig så träffar dom oftast talibaner och inte bröllop) och då rör det sig om MQ-1 Predator och MQ-9 Reaper. Dessa UAV:er är till skillnad från Global Hawken beväpnade och rätt små. En Predator har ett vingspann på 8,2 meter medan första versionen av Global Hawken är 33,5 meter mellan vingspetsarna, vilket var det som fångade mitt intresse. Global Hawken är designad för att ta över rollen som U-2 hittills haft, alltså som spion-plan, den kan flyga i upp till 35 timmar på 3 mils höjd där den puttrar fram mellan 500 och 700 km i timmen. Den har en slimmad version av U-2s sensorer och kan byta pilot när det behövs, man behöver alltså inte vänta i 20 timmar på att få klia sig på näsan, som en U-2 pilot kan få göra.

RQ-4an navigerar med hjälp av en kombination av GPS och intern navigation. Sensorerna består av en högupplöst radar samt IR/Optisk kamera. Radarn har i sitt mest högupplösta läge en upplösning på 1,8 meter med en sökarea på 10 kvadratkilometer. Senare versioner (avbilden är den första versionen) är större, vingspannet ökade med 4 meter vikten med något ton, vilket har gett en sämre räckvidd.

RQ-4an hastades i bruk under andra Irak-kriget och några kraschade av olika anledningar (dock ingen på grund av fientlig eld) och den fick därför dåligt rykte, men som sagt, den är cool på grund av storleken och utseende (alien korsad med segelplan tyckte någon).

Modellen är från Italeri och i skala 1:72 och den var väl ok, förutom att det inte stod att man behövde fylla i nosen med vikter för att den ska stå på noshjulet och att Italeris normala krondiken, i skarven mellan kroppshalvorna blev Grand Canyon istället. Spackling och slipning gjorde att det såg ok ut efter grundfärgen, men med sista färgen på så syns det om man tittar noga, vilket irriterade mig. För referens så tillverkade jag också mina första 1:72-gubbar på sisådär 23 år och planterade dom på plattan. Dessa är också från Italeri och inga konstverk direkt. Det roligaste med gubbarna vara att box-arten var helt annorlunda mot innehållet. Någon måste ha blandat ihop hangarfartygsgubbar med landkrabbor, eftersom boxen avbildade det förra men innehöll det senare. Dock med namnet “NATO ground crew”, vilket ju hintade om det senare.

Bakgrunden ser annorlunda ut eftersom vingbredden överskred min normala lightbox och bilderna helt enkelt togs på soffan efter att ha spenderat 30 minuter med att försöka frilägga en mer avancerad bild.