I brist på färdigt får man ju uppvisa ofärdigt. Jag tog ett principbeslut om minst en post i månaden på bloggen så här kommer den i nionde timmen.

Idag serveras två katter och två båtar. Visserligen är det bara katterna som är på byggbordet, medan båtarna är på soffbordet, men i alla fall. Katterna är en Tiger I från Dragon som byggs som befälsversion, det vill säga att undertecknad får massor av antenner att bryta av under byggprocessen. Den andra Tigern är en Jagdtiger, även den från Dragon, men helt i avsaknad av antenner.

Jagdtigern kom till gissningsvis mest på grund av tysk byråkrati. Man hade ju upptäckt att det var billigt att bygga tornlösa vagnar men att dessa trots bristen på torn var väldigt bra som rörligt pansarvärn. I den andan så beslutades det att man skulle försöka konstruera en jagdpanzer för varje vanlig vagn man tog fram. Panzer III fortsatte således som StuG III, Panzer IV fick en motsvarande StuG IV och Jagdpanzer IV (se nånstans tidigare i bloggen för båden Jagdpanzer IV och StuG IV), Tigern blev den helt bisarra Sturmtiger som dock inte gjordes i så många exemplar, medan man för Tiger II och Panther beslutade sig för att jagdpanzer byggd på dessa skulle ha en 12,8 cm kanon. Ganska raskt kom man fram till att Panther-chassit var för vekt för en sån jättekanon, så det blev till att bygga den på Tiger II-chassit. Porsche och Henschel tog fram varsinn variant och Henschel vann som vanligt upphandlingen. Resultatet blev 88 st Jagdtigrar, krigets mest fruktade best. Kanonen kunde utan problem slå sönder allt som de allierade hade och det långt innan de allierade kom på så nära håll att dom ens kunde skrapa lacken på Jagdtigern. Problemet var som vanligt att drivlinan och motorn var gjorda för en 35 ton lättare tank så Jagdtigerns förflyttning skedde i maklig jogg när nu inte drivlinan brakade ihop eller bränslet tog slut vilket hände allt som oftast. Ett annat problem var att besättningarna oftast var gröna och inte tog tillvara vagnens möjligheter.

Till sjöss! Jag beställde två klipparksmodeller av Gunnar Sillén, en Stridsbåt 90 och en Visby-fregatt. Ser väldigt fina ut på papper. Hehe. Snart ska dom få smaka saxen!