Trippel!

Den som väntar på något gott osv. Trots störningar från datorspel (Wastelands 2, fantastiskt underhållande bugfest och Dragon Age Inquisition, GOTY-bugfest) så har lite plast fipplats med under hösten. Ett projekt att lära mig måla figurer bättre har väl inte riktigt burit frukt, men här är i alla fall rebellkanonmat från planeten Hoth. Nu är det mindre än 400 dagar kvar till nya filmen och jag är förhoppningsfull! Sannolikt mer förhoppningsfull än avbildade soldaten som väl blir skjuten av misstag av någon Stormtrooper (som ju som bekant missar för det mesta). Figuren är hemmagjord av Victor från Spanien som även gjort tidigare avbildade Star Wars-figurer. Snön är som inte kan se gjord av microballoons. Väldigt coolt på väldigt nära håll.

Sen var det nästa grej. En Academy M113 i Vietnam-skrud. Lite halvrasslig byggsats där t ex vapensköldarna inte riktigt passar in som kan ses. Noggrant målad inredning som inte kan ses och jag gjorde dessutom alla figurer till den och tänkte göra en basplatta. Det tänker jag fortfarande någon gång när lusten faller på.

Av märkningen kan man anta att jänkarna mest tänkte på fruntimmer när dom åkte runt i djungeln. Eller möjligen tyckte grabbgänget på Academy att

M113 togs fram av Food Machine Corps (jo, det är sant även om den inte ser ut som en mixer) för US Armys räkning och lanserades 1962 i Vietnam. Vagnen har ett aluminium-chassi som väl inte är så imponerande pansarmässigt, men det skyddade åtminstone mot finkalibrig eld, men var värdelöst mot minor och pansarvärnsvapen. Eftersom Viet-Cong och NVA hade ytterst begränsade pansarstyrkor och inte så stora mängder pansarvärnsvapen så gjorde väl M113 rätt bra ifrån sig efter att tillräckligt mycket vapen hängts på den. Avbildade vagnen har en M2HB, en M60 och en rekylfri pansarvärnspjäs. Även eldkastare och andra otrevligheter hängdes på.

Konstruktionen får väl anses tämligen lyckad då den producerats i över 80 000 exemplar och används/använts i över 50 länder. Bland annat Sverige tittade på den, men här bestämde vi oss för att bygga en egen PBV302 istället, vi kunde ju inte köpa vapen av imperialisterna. Eller var det industristöd? Eller var M113 bara sämre på snö?

Hursomhelst, någon gång får den kanske en basplatta. 08-Opentemat för 2015 är Vietnam så det kan eventuellt användas som motivation.

Sist och inte minst är Academys Merkava Mk 2 med KMT mine roller-påhäng.

En redan brutal stridsvagn blev ytterliggare lite brutalare med denna knepiga påbyggnad. Som namnet antyder är den till för att detonera minor. Minrullarna är gjorda för att snabbt kunna bytas ut eftersom det är tämligen sannolikt att dom inte håller för speciellt många minor. Vanliga minor och vägbomber skadar med tryckvåg så möjligen kan tillräckligt mycket av den gå förbi rullarna, så att dessa överlever. Varning för lumpenanekdot! Jag hade i några månader en kapten som varit nere i Afrika och Bosnien och röjt minor och han hade en hel del kreativa idéer om hur man skulle bekämpa minröjningsutrustning som denna. Men det berättar jag inte för man ska inte vidarebefordra kreativa idéer om sprängämnen på nätet. Det finns tillräckligt många som gör det ändå.

Modellen är som sagt från Academy och inte skitbra, men ok. Saknade t ex prismor och motoriseringen av tunga kulsprutan. Rastaflätorna bak på tornet var en helt sämst lösning med dåligt gjutna tennklumpar som det var meningen att en ska borra hål och fästa i ramen för vagnkorgen. Ett av problemen var att om en borrade alla hålen så skulle det inte finnas någon ram kvar, så det slutade med att jag gjorde såhär:

Slutresultat blev dock klart godkänt på lite håll, som brukligt.

Så från oss alla, till er alla en riktigt God Jul!

Skåne world tour

Jag spenderade en vecka av semestern i Skåne. Det har inte så mycket med modeller att göra, men det resulterade i två, eventuellt tre saker.

En sak var att jag fick med en kasse obyggda modeller från en gamer som började göra öl istället för att bygga modeller (Obs, obs, jag fick med mig öl också!).

Den eventuella saken var att jag hälsade på min bonussyster Birgitta som visade mig hur man hanterar en kamera och hade en massa idéer om hur jag ska göra för att ta bättre bilder.

Den tredje saken var att Birgitta visade mig Lightroom och vad man kan göra med bilder i detta program. De bilder som fanns att tillgå var de som jag inte lyckats ta bort från min medtagna kamera, så här kommer dessa. Sjukt snyggt blev det, rätt begåvad bonussyster jag har. Själv tyckte jag ju att tungstens-hacket var tillräckligt,  men det går ju onekligen att få till det betydligt coolare med rätt utrustning och när man vet vad man gör och vill göra. Här är alltså M-50 Ontos, Birgitta-style:

Konstnärsskap

En kompis som hävdar att han besitter mindre konstnärlig talang än mig har bett mig att måla några av hans brädspelsfigurer, så det har jag sysselsatt mig med i en några veckor. Inte nog med det, han tyckte dessutom att jag skulle få betalt för det, jag har med andra ord uppnått modellbyggarnas heliga graal, att få betalt för nåt jag tycker är skoj. Timlönen är väl i trakterna runt Bangladesh, men vafan, det räcker till en modell på 08-Open och då ska man ej gnälla. Det var ju faktiskt både skoj och jag är rätt nöjd med resultatet, för att vara jag och 25mm skala eller vad det nu kan vara.

Här är i alla fall resultat 1, snubbar från Descent:

Descent är ett brädspel jag inte spelat, men det är väl tämligen stort vad jag förstår.

Här kommer resultat 2, snubbar från Mansions of Madness (samma som i Arkham Horror):

Arkham Horror är ett riktigt trevligt spel. Man spelar mot spelet och spelet är horribelt svårt. Spelplanen ser ut såhär:

Det tar ungefär lika lång tid att få fram det som den kortaste omgången vi spelat innan vi tokförlorade (20 min). Kul som fan är det!

Figurmålning

Det här med figurmålning har jag inte kännt mig speciellt hemma med, men det ska det bli ändring på!? Jag har målat en del figurer till mina tanks, eftersom jag tycker att det ger en hel del att få se hur stora grejor det är i förhållande till människor, det ger mer liv åt den eventuella scenen och så vidare, men jag har aldrig gjort något som endast inbegriper en figur. För ett bra tag sedan så postade en spanjor (tror jag) lite figurer till salu på IPMS Stockholm, figurerna var från Star Wars, så jag slog till på en bunt. Började tämligen omgående att måla Han Solo och det gick rätt bra tills jag körde fast i hudfärgsträsket. Nyligen införskaffades Vallejos hudfärgsfärgset och målandet tog fart igen. Om ni inte förstått det än så påstår jag inte att jag är någon stor figurmålare eller något sådant, men för att vara figur nr 1 där figuren är det huvudsakliga målet så får jag väl ändå erkänna att jag är hyfsat nöjd.

Han Solo, smugglare, skurk, charmör, killen som sköt först och borde ha fått fortsatt att göra det.

Även om jag nu inte är någon större figurmålare så tycker jag att mycket figurmålning nuförtiden går för långt i teknikanvändande och skuggning och så vidare. Det ser extremt snyggt ut, men det ser inte ut som ett ansikte för det är så mycket skuggor och högdagrar och grejs. Den andra reflektionen man kan göra är det här med ögon. Ögon är ju groteskt svårt att få till eftersom vi är väldigt bra på att se om dom är fel. Min approach blir less-is-more. Litet grått fält (tittar man på en person på längre än 50 cm håll så ser ögonvitorna inte vita ut, dom är gråa, eller hur) med en svart prick i mitten eller åt nåt håll om man känner att mitten blir för vanskligt. Överhuvudtaget så verkar rätt många måla en hel del figurer innan poletten trillar ner att man inte ska ha vit ögonvita, rund pupill med svart prick i mitten, eftersom alla ens figurer då blir Marty Feldman:


Marty Feldman, förebild för figurmålare?

Som sagt ovan, ögonvitan ser inte vit ut och det är extremt sällan människor spärrar upp ögonen så mycket att pupillen blir en hel cirkel och man ser inte heller så mycket av vilken färg irisen faktiskt är på håll. Han ovan ser bara lite mongo ut, ögonen ser ut att ha hamnat på olika höjd i ansiktet.

Nästa installation i serien figurmålning blir Leia i dans-outfit. En lite kinky upplevelse. Stay Tuned!

Blommor utan bin

För rätt länge sen så blev jag anförtrodd ett hedersuppdrag av en kollega inom hobbyn. Han hade införskaffat blom-byggsatser från J’s Works men inte kommit sig för att göra något av dom. Jag anmälde mig som frivillig och fick en lite uppsättning blad och blommor. Tiden gick och gick och eftersom kollegan befann sig på annan ort större delen av tiden så slapp mitt dåliga samvete undan till för några veckor sen när vi träffades igen och han frågade hur det gick med blommorna!

Eftersom semestern inträffade i dagarna så tog jag tag i samvetet och tillverkade några av blommorna och dom blir riktigt söta. Jag använde mig av tunn grön ståltråd som jag tror man kan köpa hos blomsterhandlare. Denna ståltråd tvinnades dubbel för det såg bättre ut tyckte jag. Jag skar bort dom små öglorna som sitter på bladen och limmade på dessa samt blommorna med vitlim. Blommorna var lite fippliga att få att hålla sig runda under tiden limmet blev segt, men med lite tålamod och uppmuntrande ord gick det bra.

På byggbordet

I brist på färdigt får man ju uppvisa ofärdigt. Jag tog ett principbeslut om minst en post i månaden på bloggen så här kommer den i nionde timmen.

Idag serveras två katter och två båtar. Visserligen är det bara katterna som är på byggbordet, medan båtarna är på soffbordet, men i alla fall. Katterna är en Tiger I från Dragon som byggs som befälsversion, det vill säga att undertecknad får massor av antenner att bryta av under byggprocessen. Den andra Tigern är en Jagdtiger, även den från Dragon, men helt i avsaknad av antenner.

Jagdtigern kom till gissningsvis mest på grund av tysk byråkrati. Man hade ju upptäckt att det var billigt att bygga tornlösa vagnar men att dessa trots bristen på torn var väldigt bra som rörligt pansarvärn. I den andan så beslutades det att man skulle försöka konstruera en jagdpanzer för varje vanlig vagn man tog fram. Panzer III fortsatte således som StuG III, Panzer IV fick en motsvarande StuG IV och Jagdpanzer IV (se nånstans tidigare i bloggen för båden Jagdpanzer IV och StuG IV), Tigern blev den helt bisarra Sturmtiger som dock inte gjordes i så många exemplar, medan man för Tiger II och Panther beslutade sig för att jagdpanzer byggd på dessa skulle ha en 12,8 cm kanon. Ganska raskt kom man fram till att Panther-chassit var för vekt för en sån jättekanon, så det blev till att bygga den på Tiger II-chassit. Porsche och Henschel tog fram varsinn variant och Henschel vann som vanligt upphandlingen. Resultatet blev 88 st Jagdtigrar, krigets mest fruktade best. Kanonen kunde utan problem slå sönder allt som de allierade hade och det långt innan de allierade kom på så nära håll att dom ens kunde skrapa lacken på Jagdtigern. Problemet var som vanligt att drivlinan och motorn var gjorda för en 35 ton lättare tank så Jagdtigerns förflyttning skedde i maklig jogg när nu inte drivlinan brakade ihop eller bränslet tog slut vilket hände allt som oftast. Ett annat problem var att besättningarna oftast var gröna och inte tog tillvara vagnens möjligheter.

Till sjöss! Jag beställde två klipparksmodeller av Gunnar Sillén, en Stridsbåt 90 och en Visby-fregatt. Ser väldigt fina ut på papper. Hehe. Snart ska dom få smaka saxen!

Det ser mörkt ut…

Grekland och SAAB går snart i konkurs, börserna åker berg- och dalbana, USAs ekonomi är en katastrof, Sverige kan knappt besegra Europas sämsta lag i fotboll och det lider mot höst. Det ser mörkt ut, så även i “sprutboxen”.

Tre objekt på gång, Panzer II, IDF Super Sherman, samt evighetsjobbet med USS Arleigh Burke. Trumpeter, som tillverkar båtbyggsatser, har i maskopi med sandpapperstillverkarna gjort sina skrov i tre bitar, två sidor och en underdel, med ursäkten att man ska kunna göra “hull-down” båtar som man kan sätta på en bottenplatt. Så är det icke, utan det är för att man ska köpa så mycket sandpapper som möjligt i förhoppningen att man någon gång ska kunna få skarven mellan sidorna och botten slät.