Som alla återfallsbyggare började en gång i tiden med att bygga flygplan i 1/72. När jag återföll så hade jag äntligen de finansiella muskler som krävdes för att kunna bygga alla dom coola tyska stridsvagnarna från andra världskriget i 1/35 istället, så det gjorde jag (det är bara två kvar nu innan jag har en av varje!). Efter diverse besök på Flygvapenmuséet och samtal med gamla flygare och läsande av Kalla Kriget-böcker etc etc så kom jag fram till en lös plan om att bygga alla SAABs kärror, eller i alla fall jetkärror, eller i alla fall jetkärror som det fanns vettiga modeller av. Och en Spitfire eftersom Airfix släppte en S.31. Nåväl. Planen är väl inte riktigt fullbordad än, endast en Tunna och S.31:an är färdiga.

Jag påbörjade även en Airfix Viggen i 1/72, men den störtade rakt ner i soppåsen, livet var för kort och spackeltuben för liten och Tarangus kommer ju med en ny Viggen i lite rejälare skala nån gång, så jag väntar på den istället.

.

Gripen kommer ju också i nyutgåva, så jag tänkte att nu jävlar är det dags att slabba ihop den där Italerin jag köpte av nån som inte orkade sätta ihop den, men som åtminstone varit snäll nog att köpa resin till den. Resin, det är bra grejor det, ojojoj, detta kommer att bli ett mästerverk tänkte jag och satte igång. Nån gång efter vägen kom jag till den tråkiga insikten att resin nog inte är så jävla lysande. Visst finns det fördelar när det gäller detaljrikedom i cockpit och så vidare, men glädjen förtas ju lite av att man måste slipa bort 3 cm (ja, jag överdriver för dramatisk effekt) resin från underdelen av cockpit för att den ska få plats i flygkroppen. En massa extra ets var med också och instrumentbrädan var snygg, men varför gör dom inte två extra bältesbeslag eller nåt eftersom åtminstone ett ofrånkomligen kommer att flyga iväg ut i ingenting för att aldrig återfinnas?

Sen var det ju det där med vapen. Resinsatsen gör ju om versionen från A till C och C har ju som alla vet IRIS-T istället för Sidewinder. Så då lär man ju hitta såna nånstans. Byggsatsen innehåller även RBS-15, men inga AMRAAM som jag ville ha. Så då får man väl köpa det. Och det gick ju bra, jag fick säkert sådär 80 andra roliga robotar på köpet så jag kan beväpna ett litet litet flygvapen åtminstone.

Spännande. Nu var jag klar med flygkroppen, huven skulle på. En så kallad vacuum-huv följde med resinet. Efter ganska långt tänkande och några tips från vänliga byggare så sågade jag loss huven, som var i två delar (= obra) och försökte få på den. Katapultstolen (i resin) var för hög. Grattis. Jag slipade och slipade och slipade och tillslut fick jag ner huven, sen var det ju det där med att vindrutan och huven gärna fick sluta tätt också. DET VAR INTE SÅ LÄTT DET HELLER, men det gick tillslut.

Jag började måla! Det underlättades av att jag av någon anledning (anledningen är att jag försöker bygga fartyg) har sådär 10 nyanser av grått i färgsamlingen. Målningen gick typ bra och nu skulle dekalerna på!

Och där gick det åt helvete. Flygvapnet gick över till tresiffriga anropskoder när man gick över till C-versionen. I byggsatsen finns bara tvåsiffriga koder. Vad göra? Frågade runt på diverse ställen och fick veta att det fanns ett ark som inte trycktes längre som skulle lösa alla mina problem, förutom att det inte trycktes längre. Jag bestämde mig för att Gripen fick bli en hyllvärmare, precis som i Sydafrikas flygvapen.

En vecka senare tittar jag på försäljningsforum och se där, en Italeri Gripen i 1/48 med resin och dekalarket jag letar efter till salu. Jag slår till!!!!!

Nu har jag alltså allt som behövs för att bygga min Grip och en till. Det är ju trevligt med kompisar så av hela denna saga kommer det att bli två Gripen från Luleå med lite tur. Om inget annat nu visar sig saknas.

Hursomhelst. Det lilla oskyldiga byggen är nästan uppe i ett tresiffrigt belopp för att färdigställas. Jag hade inte tänkt att jag skulle bli den varianten av modellbyggare, utan jag skulle bygga out of the box och inte hålla på och krångla till det så förbannat med referenslitteratur och annat som står ivägen för kreativiteten, men den här gången åkte jag dit så det visslade om det. Tagen lärdom!