Vid andra världskrigets utbrott var Sovjet och Frankrike de enda länder som hade en tung stridsvagn. Fransmännen hade sin Char 2 och Sovjet hade KV-vagnarna, namngivna efter en sovjetisk försvarspolitiker. KV-2:an togs fram utifrån erfarenheter från finska vinterkriget då man hade stora problem med finska bunkrar och lösningen blev en 152mm haubits monterad på ett KV-1 chassi.

Endast 52 KV-2 byggdes, men gjorde god tjänst fram till tyskarna började få fram bättre stridsvagnskanoner. I början av kriget så var det mesta tyskarna och finnarna hade i pansarbekämpningsväg för klent för att rå på KV-stridsvagnarna.

Vissa egenheter hade KV-2:an. Som kan anas är det inte direkt någon vagn att använda i ett scenario med hög hotnivå då den är ungefär lika diskret som en dubbeldäckare (detta utnyttjades dock för artillerobservation). Det extremt tunga tornet (vikten ökade med 7 ton på grund av tornbytet) var handmanövrerat och kunde inte vridas om vagnen lutade minsta lilla åt något håll. Haubitsen laddades med granat och drivladdning av två laddare och hade usel eldhastighet.

KV-vagnen slutade produceras efter introduktionen av T-34:an som hade samma beväpning, lika bra pansar, men mindre, snabbare, hade bättre räckvidd och var billigare.

KV-vagnarna utgjorde bas för nästa modell tunga stridsvagnar i Sovjet, nämligen IS-vagnarna. Mellanvagnen som kom efter KV-2 hade många namn, men var en tung stridsvagn med en 85mm kanon.

Modellen är från Trumpeter och är mycket fin och rätt dyr. Banden är länk-för-länk eller gummiband, passformen utmärkt och dekalerna fina, alla fyra.